logo: tannlegetidene

Thank you! Your submission has been received!

Oops! Something went wrong while submitting the form :(

Hjem / Utgaver / 2004 / 12 / Avvikande reaktioner mot dentala biomaterial
Stig Karlsson og Arne Hensten

Avvikande reaktioner mot dentala biomaterial

Det föreligger väl dokumenterade studier av allergiska och toxiska reaktioner hos tandvårdspersonal i samband med behandling (1 – 3). När det gäller våra patienter, så saknas mera övergripande kontrollerade studier av icke önskade reaktioner vid behandling med dentala biomaterial (4). Biverkningsregistren i Norge och Sverige fångar upp en del av fallen, men rapporteringen är frivillig och därför inte någon värdemätare på omfattningen bland populationen. Sannolikt så är förekomsten lägre jämfört med de betydligt mera exponerade personalgrupperna inom tandvården.

I laboratoriestudier och djurförsök har konstaterats, att flera av de substanser, som ingår i framför allt kompositmaterial, har en allergen potential (5). Vad detta innebär kliniskt är i dag mindre känt.

Spörsmål

Är avvikande reaktioner på dentala biomaterial ett fortsatt problem i tandvården?

Svar: I en enkätstudie (2), där hälften av de yrkesverksamma tandläkarna i Sverige deltog, rapporterade 14 % av dem, att de vid något tillfälle erhållit besvär efter kontakt med dentala material eller handskar. Kontakteksem var den mest frekvent förekommande avvikande reaktionen. Vid en närmare analys, och klinisk undersökning (3), kunde konstateras, att i de flesta fallen var det frågan om icke allergiskt kontakteksem (6). I många fall var dessa förorsakade av flitigt användande av handskar och frekvent handtvätt. Mindre än 1 % av tandläkarna var allergiska mot akrylater.

Vid slipning i plastbaserade material och vid hantering av bonding och kompositmaterial frisätts flyktiga komponenter, som kan nå luftvägarna. Av de undersökta tandläkarna sade sig 16 % ha luftvägsbesvär förorsakade av dentala biomaterial (1). Endast 0,8 % hade besvär av den omfattningen, att de tvingades sjukskriva sig kortare eller längre tid.

Det är viktigt att sådana studier uppdateras kontinuerligt. Utbudet och sammansättningen av dentala biomaterial ändrar sig ständigt och eventuella avvikande reaktioner observeras vanligen först hos tandvårdspersonalen.

Spörsmål

Vilken typ av handske skall jag välja för bästa skydd vid kontakt med resinbaserade dentala biomaterial och går det att skydda sig helt?

Svar: Handskarnas främsta uppgift är att ses som ett skydd för personal och patienter mot virus- och bakterieöverförd smitta. Sammanfattningsvis och kort kan konstateras, att ingen handske på den nordiska marknaden i dag ger ett skydd mot penetration av resinsubstanser, och speciellt inte mot metylmetakrylat, längre än några få minuter (7 – 9). Skyddseffekten reduceras ytterligare om handsken varit i kontakt med exempelvis etanol. Beståndsdelar i latexhandskar (och latex i kofferdam) kan förorsaka kontakteksem och snabba allergiska reaktioner (10 – 12). För tillfället ser det ut som om frekvensen av latexallergier bland tandvårdspersonal minskar.

Ett något bättre skydd ger handskar i polyetylen. Genom att använda en inner- och ytterhandske, där natur- och syntetiskt gummi kombineras, kan skydd under betydligt längre tid uppnås. Polyetylenhandskar försvårar dock taktiliteten och därmed det kliniska arbetet.

Det är viktigt, att läsa fabrikantens anvisningar, när resinbaserade material används. Några fabrikanter anger, att speciella skyddshandskar skall användas eller att andra skyddsåtgärder rekommenderas.

Sundhedsstyrelsen i Danmark har publicerat en heltäckande rapport om latexallergier (13). Rekommenderad läsning!

Spörsmål

En patient uppger diffusa symptom efter implantatbehandling och misstänker, att titan har förorsakat dessa. Finns något belägg för detta?

Svar: I enstaka fallbeskrivningar uppges patienter ha fått besvär i samband med titanimplantat. Detta gäller då främst partiklar av titan frigjorda vid slitage av höftledsimplantat och inte så mycket materialet i sig eller vid orala implantat. Det finns i dag inga vetenskapligt baserade belägg för att cp (commersially pure) titan, som användes vid orala implantat, skulle kunna förorsaka manifesta avvikande reaktioner (4).

Titan ingår inte i «Dentalserien» som används vid hudtestning av överkänslighet. Vid mistanke, att titan förorsakat överkänslighetsreaktioner kan patienten remitteras till hudavdelning vid något större sjukhus.

Litteratur

  • 1. Andreasson H, Örtengren U, Barregård L, Karlsson S. Work-related skin and airway symptoms among Swedish dentists rarely cause sick leave or change of professional career. Acta Odontol Scand 2001; 59: 267 – 72.

  • 2. Örtengren U, Andreasson H, Karlsson S, Meding B, Barregård L. Prevalence of self-reported hand eczema and skin symptoms associated with dental materials among Swedish dentists. Eur J Oral Sci 1999; 107: 496 – 506.

  • 3. Wallenhammar L-M, Örtengren U, Andreasson H, Barregård L, Karlsson S, Wrangsjö K, et al. Contact allergy and hand eczema in Swedish dentists. Contact Dermatitis 2000; 43: 192 – 9.

  • 4. Hallab N, Merrit K, Jacobs JJ. Metal sensitivity in patients with orthopaedic implants. J Bone Joint Surg 2001; 83: 428 – 36.

  • 5. Aronsson G, Dahlgren U, Karlsson S. Human and rat mononuclear cell proliferation show different sensitivity, in vitro, to single constituents of dental composite resins. J Biomed Mater Res (Appl Biomater) 2000; 53: 651 – 7.

  • 6. Andersson T, Bruze M, Bjorkner B. In vivo testing of the protection of gloves against acrylates in dentin-bonding systems on patients with known contact allergy to acrylates. Contact Dermatitis 1999; 41: 254 – 9.

  • 7. Andreasson H, Boman A, Johnson S, Barregård L, Karlsson S. On permeability of methyl methacrylate, 2-hydroxethyl methacrylate and triethyleneglycol dimethacrylate through protective gloves in dentistry. Eur J Oral Sci 2003; 111: 529 – 35.

  • 8. Lönnroth E-C, Wellendorf H, Ruyter IE. Permeability of different types of medical protective gloves to acrylic monomers. Eur J Oral Sci 2003; 111: 440 – 6.

  • 9. Lönnroth E-C, Ruyter IE. Resistance of medical gloves to permeation by methyl methacrylate (MMA), ethylene glycol dimethacrylate (EGDMA), and 1,4-butanediol dimethacrylate (1,4-BDMA). Int J Occup Safe Ergonom (JOSE) 2003; 9: 289 – 99.

  • 10. Allmers H, Brehler R, Zhipping C, Rauf-Heimsoth M, Fels H, Xaver B. Reduction of latex aeroallergens and latex specific IgE antibodies in sensitzed workers after removal of powdered natural rubber latex gloves in a hospital. J Allergy Clin Immunol 1998; 102: 841 – 6.

  • 11. Allmers H, Schmengler J, Skudlik C.2002. Primary prevention of natural rubber latex allergy in the German health care system through education and intervention. J Allergy Clin Immunol 2002; 110: 318 – 23.

  • 12. Wrangsjö K, Wallenhammar LM, Örtengren U, Barregård L, Andreasson H, Björkner B, Karlsson S, Meding B. Protective gloves in Swedish dentistry – use and side effects. Br J Dermatol 2001; 145: 32 – 7.

  • 13. Sundhedsstyrelsen i Danmark, latexallergi: http://www.sst.dk/publ/Publ2004/Latexallergi.pdf

Søkeord for nettversjon: www.tannlegetidende.no: Allergi; Bivirkning; Materiale, odontologisk; NIOM

Adresse: Professor Stig Karlsson, NIOM (Nordiska Institutet för Odontologisk Materialprövning), Kirkeveien 71B, postboks 70, N-1305 Haslum, Norge. E-post: slk@niom.no

Del artikkelen
Se Tannlegetidende sine retningslinjer for kommentarer.